Första dagen
Temakurs Visuell Antropologi
- nya sätt att se produkter på
- studier av vardagliga göromål
- ställa nya frågor & sätta upp problemställingar -- perspektiv
- reflektion & självreflektion
Deltagande observation (metod i socialantropologi) ger erfarenheter, som ger kunskap.
Dom vi studerar kallas informanter, även om dessa inte ger oss all information på ett aktivt, medvetet plan.
Vi får första oppgaven idag, att dra ut på shoppingcenter, stalka en shoppare och dokumentera detta med foto.
Den tre personer stora gruppen (jag, Pål och Una) åkte bil ut till Storo shoppingcenter för att studera en medelklass vardagsshoppare. Vi försökte oss först på två äldre damer som vi på avstånd såg slinka in på H&M. Jag täkte att de kanske känner sig mindre förföljda om de är två, inte helt ensamma mot vår tremanna-tropp. Tänkte också att det kunde vara intressant att studera deras shoppingmönster, och bekräfta eller avkräfta en av mina förutfattade meningar om att äldre damer tittar mycket, tänker lite på saken, tittar igen, checkar kvaliteten, och när de väl vet vad de ska ha så går det undan. De var tyvärr inte intresserade i att vara med på leken, för, som den ena sa, så tittade de bara lite, skulle inte köpa något idag, det är nog bättre om du frågar någon annan..
Så fann vi en söt jenta med rosa pannband. Hon verkade snäll och grei, såg henne på håll som en potensiell möjlighet, även om det inte var jag som frågade om hon ville ställa upp. Vilket hon sa var okej, supert!
Men H&M har visst, som den stora konsern de är, fotoförbud i butiken, och inte ens ett snack med butikschefen ändrade något, det var över hennes befogenhet att bara låta det passera. Det löste sig snabbt eftersom Eli (som jenta heter) går vidare till Vero Moda, och vi följer efter som en svans.
Eli tittar på kläder, går långsamt runt hyllorna i butiken med dröjande blick. Jag känner mej en aning i vägen, tar notat av vad hon gör, men tittar också lite på kläder innimellan för att inte titta alltför intensivt på jenta. Med tanke på hur fort jag själv kommer in i shoppmodus (får lust att prova; finns den i andra färger, vad kostar den tro, få se, hmm, inte så illa, hade varit fin när det blir lite kallare samt visualisering av mej själv i plagget en fin vinterdag med lätt snö) bara av att bläddra lite förstrött bland hängarna så kanske hon knappt ens tänker över att vi är där? Eller klarar hon av att slappa av och bete sig så som hon hade gjort utan fölge? Shopping kan ju vara ganska så oispirerande med fel fölge, vet jag av erfarenhet..
Eli hittar två tröjor, båda faktiskt på översta hyllan, så att hon måste be betjäningen om hjälp att ta ned dem åt henne. En rosa, romantiskt skir stickad tröja och en svart, lite grövre kofta med knäppning fram. Den svarta finns bara i S och L - men du kan säkert ha en S säger expiditen efter en blick på Eli.
Hon går och prövar, undrar om vi är färdiga med henne nu?
Nejdå, vi väntar utanför prövrummet för att se om hon slår till.
Eli köper den svarta koftan, verkar glad och nöjd. (Spelade det in lite att expediten på en indirekt måte gav henne en komplimang genom att säga att hon säkert passar i Small?)
Hon betalar med kort, vi blir med ett tag till.
I varje butik vi ankommer måste vi först fråga om det är okej att fota (vilket vi får lov till i alla vi går i), så i vissa fall (Glitter) har Eli tittat färdigt före vi hinner dokumentera. Hon är inte stressad, men brukar en slags rask överblicks-metod för att se om hon finner nåt intressant. Tittar mest på koftor faktiskt (kanske för att verifiera köpet, det är en modern modell; köpte hon den finaste?). Blir gärna intresserad i något när hon just är på väg ut, och fiskad in i butiken igen.
Letar hon efter nåt speciellt? Eli säger att hon egentligen är på utkik efter ett halvlångt skjørt, men att hon hittills idag bara köpt gensere, 3st, men att det inte gör så mycket; hon trenger det också också eftersom hon var utomlands förra vintern.
- nya sätt att se produkter på
- studier av vardagliga göromål
- ställa nya frågor & sätta upp problemställingar -- perspektiv
- reflektion & självreflektion
Deltagande observation (metod i socialantropologi) ger erfarenheter, som ger kunskap.
Dom vi studerar kallas informanter, även om dessa inte ger oss all information på ett aktivt, medvetet plan.
Vi får första oppgaven idag, att dra ut på shoppingcenter, stalka en shoppare och dokumentera detta med foto.
Den tre personer stora gruppen (jag, Pål och Una) åkte bil ut till Storo shoppingcenter för att studera en medelklass vardagsshoppare. Vi försökte oss först på två äldre damer som vi på avstånd såg slinka in på H&M. Jag täkte att de kanske känner sig mindre förföljda om de är två, inte helt ensamma mot vår tremanna-tropp. Tänkte också att det kunde vara intressant att studera deras shoppingmönster, och bekräfta eller avkräfta en av mina förutfattade meningar om att äldre damer tittar mycket, tänker lite på saken, tittar igen, checkar kvaliteten, och när de väl vet vad de ska ha så går det undan. De var tyvärr inte intresserade i att vara med på leken, för, som den ena sa, så tittade de bara lite, skulle inte köpa något idag, det är nog bättre om du frågar någon annan..
Så fann vi en söt jenta med rosa pannband. Hon verkade snäll och grei, såg henne på håll som en potensiell möjlighet, även om det inte var jag som frågade om hon ville ställa upp. Vilket hon sa var okej, supert!
Men H&M har visst, som den stora konsern de är, fotoförbud i butiken, och inte ens ett snack med butikschefen ändrade något, det var över hennes befogenhet att bara låta det passera. Det löste sig snabbt eftersom Eli (som jenta heter) går vidare till Vero Moda, och vi följer efter som en svans.
Eli tittar på kläder, går långsamt runt hyllorna i butiken med dröjande blick. Jag känner mej en aning i vägen, tar notat av vad hon gör, men tittar också lite på kläder innimellan för att inte titta alltför intensivt på jenta. Med tanke på hur fort jag själv kommer in i shoppmodus (får lust att prova; finns den i andra färger, vad kostar den tro, få se, hmm, inte så illa, hade varit fin när det blir lite kallare samt visualisering av mej själv i plagget en fin vinterdag med lätt snö) bara av att bläddra lite förstrött bland hängarna så kanske hon knappt ens tänker över att vi är där? Eller klarar hon av att slappa av och bete sig så som hon hade gjort utan fölge? Shopping kan ju vara ganska så oispirerande med fel fölge, vet jag av erfarenhet..
Eli hittar två tröjor, båda faktiskt på översta hyllan, så att hon måste be betjäningen om hjälp att ta ned dem åt henne. En rosa, romantiskt skir stickad tröja och en svart, lite grövre kofta med knäppning fram. Den svarta finns bara i S och L - men du kan säkert ha en S säger expiditen efter en blick på Eli.
Hon går och prövar, undrar om vi är färdiga med henne nu?
Nejdå, vi väntar utanför prövrummet för att se om hon slår till.
Eli köper den svarta koftan, verkar glad och nöjd. (Spelade det in lite att expediten på en indirekt måte gav henne en komplimang genom att säga att hon säkert passar i Small?)
Hon betalar med kort, vi blir med ett tag till.
I varje butik vi ankommer måste vi först fråga om det är okej att fota (vilket vi får lov till i alla vi går i), så i vissa fall (Glitter) har Eli tittat färdigt före vi hinner dokumentera. Hon är inte stressad, men brukar en slags rask överblicks-metod för att se om hon finner nåt intressant. Tittar mest på koftor faktiskt (kanske för att verifiera köpet, det är en modern modell; köpte hon den finaste?). Blir gärna intresserad i något när hon just är på väg ut, och fiskad in i butiken igen.
Letar hon efter nåt speciellt? Eli säger att hon egentligen är på utkik efter ett halvlångt skjørt, men att hon hittills idag bara köpt gensere, 3st, men att det inte gör så mycket; hon trenger det också också eftersom hon var utomlands förra vintern.
posted by Sara Johansson at 8:44 pm
0 comments
